Att det kan slå så fel...
Att mycket post passerar ens händer under dagarna, det är bara att konstatera. Jag får ofta frågan om jag tjuvläser några brev. Och ja, det händer. Som idag till exempel.
Jag vet inte varför, men mitt under distriktet så fastnade mina ögon på en tidining. KATOLSKT FÖNSTER stod det med stora, blå bokstäver. Jag är inte det minsta religiöst intresserad och anledningen till att jag överhuvudtaget ägnade denna skettidning lite sv min tid tror jag är för att det är en gammal lärare till mig som skulle ha den. Nyfikenheten tog över.
Men vad är det jag vill komma till...? Jo, på förstasidan kan man läsa rubriken "Han mötte Jesus och lämnade homosexualiteten". Jag börjar ana att det är en ganska homofob tidning jag håller i min hand. Jag anar rätt.
"...Under Pridefestivalens avslutningshelg besöktes Stockholm av Richard Oostrum, rapporterar tidningen Dagen. Efter många år av homosexuella relationer mötte han Gud och lämnade alkohol, droger och klubblivet. -"Jag planerade det inte, Jesus bara ramlade in i mitt liv och förändrade det", säger Oostrum.....Det har inte varit enkelt alltid och jag har fortfarande homosexuella frestelser, men jag är så tacksam till Gud för vad han gjort", säger han. Vi behöver fundera på vad Jesus skulle ha gjort, han skulle ha visat kärlek, men också sagt vad han tycker. Det här är en stor utmaning för kyrkan tycker jag: att visa kärlek utan att bekräfta homosexualitet".
Jag menar - kyrkan som talar så mycket om kärlek, hur kan man då fördöma den? Och hur kan en lärare, en som ska uppfostra nästkommande generation stå för sådana här saker? Nej. Kärlek som kärlek.
Och för att avsluta: