Jag har gjort en liten Jesus. Återuppstått. Perioden 5 december tills här och nu denna morgon är en liten bloggdöd av det mindre formatet. Har gjort lite andra viktiga saker. Typ stoppat nejlikor i apelsiner och sånt. Tänat lite. Jobbat. Mycket. Kommit på att jag saknat och skriva. Även om det bara är rent och skärt ordbajs formar meningarna så är det kul. Skönt på något sätt. Har kanske lidit av någon form av Chrampus Schrivialis. Skrivkramp. Men den är här med effektivt botad med hjälp av...äh, jag vet inte.

Fast det är konstigt att Chrampus Schrivialis infunnit sig just nu. Den här tiden. För det är ju nu som det händer som mest saker under hela året. Det finns ju maaaassor av skojsiga saker att skriva om och fundera över. Eller så är det just det - det stora händelseflödet. Hårddisken blir överfull och hjärnan ropar Error! Error för fan!

Uppdatering 5/12 - nu. Vi har....

Bakat lussebullar!

Och gjort brända mandlar!

Varit och kollar på Annas luciakonsert.

Hon öppnade hela spektaklet med ett klarinettsolo. Inte annat än att man blev lite stolt. Och förvånad. Att det förbaskade instrumentet faktiskt kunde låta såpass bra. Får inte uppleva så mycket av den varan här hemma. Aldrig faktiskt. Det tjuter mest.

Postterminalen i Vänersborg fick också fint främmande fredag 12/12. Då kom nämligen Vänersborgs luciatåg med Emma i spetsen till oss. Wow, det var så vackert! Posten kunde även kosta på oss en pepparkaka. Gott. Lite hårt bara att ta sig tillbaka till A-postsorteringen efter många minuter av avlsappning med ljuva luciatoner i öronen.

Nu är det hög tid att dra på sig de blå byxorna, den blå T-shirten och den blå collegetröjan. Trappuppgång Kungsgatan 33 ska intas om exakt fyrtioen minuter.