Nej men? Är det inte? Jo det är det! En fungerande dator i familjen Norrmans hus!

Låt se, hur va det man gjorde nu igen..? Ja just det ja, ett finger på bokstavsknappen och vips! bokstaven hamnar på skärmen. Pekfingrarna är redo. Man glömmer snabbt. Men det känns väldigt, väldigt skönt att återigen kunna kommunicera med omvärlden. Visst, brev funkar - annars vore jag ju arbetslös - men det tar lite väl lång tid. Och så blir det dyrt med alla frimärken. Fast jag har fått lära mig ett knep så att man skickar gratis brev, thhaha! Sådana viktiga saker lär vi oss på det Statliga Postverket.