Se där ja. Då var det klart. Nästa hållplats - Uppsala. Uppsala.

Rubriken ovan brukar resultera i ett ihopadraget ansikte, rynkad panna och frågan "Vad gör man då då?" Och det är en väldigt bra fråga. Som jag inte har något riktigt bra svar på. Får vänta och se. Det ger väl sig.

Nu hoppas jag på att det blir bra. Att detta är min grej. Jag har tamigsjutton funderat, tänkt och våndats över studievalet i över tre år. Nu får det vara nog. Står som reserv på veterinärprogrammet. Om de när 49 som är före mig i kön kan tänkas byta studieinriktning, ja då har jag kanske en chans. Känns troligt. Nej, kommande yrkestitel blir nog Linda Norrman - Civilinjengör. Står det sen fortfarande, om fem år när jag är klar,  även personer framför mig med ihopadraget ansikte, rynkad panna och samma fråga på tungan - ja då hoppas jag kunna ge ett vettgt svar.
 

Over and out