Ut med allt i garderoben. Prova, prova, prova. Rata, rata, rata. Satan, satan, satan. En omgång till. Prova, prova, prova. Rata, rata, RATA! Gud, inget passar. Eller? Första kanske var ok? Provar igen. Andra byxor? Nej. Längst in i garderoben då? Inget där. River ut resten. Skit. Men den första då? Den var kanske ok ändå? Prova. Tja. Jo. Första blir bra. Varför samma visa varje gång? Det är som en tvångstanke som dyker upp lagom till att man är på väg att bli sen någonstans. Som när det vankas utgång till Snerkes, till exempel.