Ögongodis
Datum: 2008-06-30 Tid: 20:54:58
Det har gått ett par veckor sen vi åkte höskrinda runt sta'n och sjöng för fulla halsar "fyy faaaan va vi är braaaa" och tog emot kramar och lyckönskningar från släkt, vänner, kända och okända människor. Jobben har påbörjats för de flesta, kontra slappa dagar i arbetslöshetens tecken för andra. Lösnaglarna är avbitna (yes, de gick att bita av. Så även den nagel som var under. Back on track...), blommorna har vissnat och tackkkorten har börjat singla ner i var och varannan brevlåda. Livet är har en tendens att snabbt och säkert återgå till det vanliga. Det gamla och invanda. Snart byter vi måndad också. Det är dags för den sjunde månaden - juli. Ska det nu bli sommar på rikigt?
Men, regn eller sol, storm eller vindstilla, kallt eller varmt - det finnas alltid en syssla som fungerar bättre än bäst: läsa! Efter att studentmössan slängdes av är det en syssla som jag pysslat med så ofta jag bara haft tid. Något som jag faktiskt, för en gångs skull på väldigt, väääldigt länge, haft ganska gott om. Detta sedan allt vad läxor heter raderades från min Att-göra-lista i samma sekund som jag mottog kuvertet med betygen. Sedan lördagen den 14:e juni tills i skrivande stund så har jag tagit mig igenom 11 böcker. Nåja, tre av dessa var facklitteratur som kanske inte luslästes direkt, men låt säga 8 böcker i alla fall. På 16 dagar. Det är jag rätt nöjd med.
En fjärdedel av dessa är skrivna av Camilla Läckberg och jag får bara erkänna. De är skitbra.
Jag var väldigt, för att inte säga ofantligt, skeptiskt till dessa böcker från början där de låg i paketet från min moster i julas. Vad är detta för skit nu då...?, var min allra första tanke. Jag brukar nämligen inte ha så mycket till övers för sådana här författare. August Strindberg, Moa Martinsson, John Steinbeck och den bästa av alla bra - Vilhelm Moberg - det är författare som tilltalar mig. Men tji fick jag! Inte var det någon skit som låg i det där paketet. Nixpix, ren och skär läsningsnjutning var det. Perfekta intriger, psykologiska analyser och spännande brott. Allt toppat med en rejäl dos av den småstadsmentalitet som man så väl känner igen sig i.Tack Camilla!
Nu ska jag sättatänderna - ögonen? - i den femte boken. Tyskungen. 409 härliga, olästa sidor. Prova du också!
Men, regn eller sol, storm eller vindstilla, kallt eller varmt - det finnas alltid en syssla som fungerar bättre än bäst: läsa! Efter att studentmössan slängdes av är det en syssla som jag pysslat med så ofta jag bara haft tid. Något som jag faktiskt, för en gångs skull på väldigt, väääldigt länge, haft ganska gott om. Detta sedan allt vad läxor heter raderades från min Att-göra-lista i samma sekund som jag mottog kuvertet med betygen. Sedan lördagen den 14:e juni tills i skrivande stund så har jag tagit mig igenom 11 böcker. Nåja, tre av dessa var facklitteratur som kanske inte luslästes direkt, men låt säga 8 böcker i alla fall. På 16 dagar. Det är jag rätt nöjd med.
En fjärdedel av dessa är skrivna av Camilla Läckberg och jag får bara erkänna. De är skitbra.
Jag var väldigt, för att inte säga ofantligt, skeptiskt till dessa böcker från början där de låg i paketet från min moster i julas. Vad är detta för skit nu då...?, var min allra första tanke. Jag brukar nämligen inte ha så mycket till övers för sådana här författare. August Strindberg, Moa Martinsson, John Steinbeck och den bästa av alla bra - Vilhelm Moberg - det är författare som tilltalar mig. Men tji fick jag! Inte var det någon skit som låg i det där paketet. Nixpix, ren och skär läsningsnjutning var det. Perfekta intriger, psykologiska analyser och spännande brott. Allt toppat med en rejäl dos av den småstadsmentalitet som man så väl känner igen sig i.Tack Camilla!
Nu ska jag sätta
Kanonbra!
Datum: 2008-06-28 Tid: 02:14:08
Klockan är väl kanske i senaste laget för att sitta framför datorn och uggla, men jag måste försöka bli trött. Och att kisa mot en skärm utan att de extra uggleögonen sitter på nästippen, med ett resultat att bokstäver och bilder tycks vara allt för små och otydliga, är ett bra sätt för detta.
Under dagen har det spelats match på Hallevis gröna och nyklippta gräs. Eller match och match. De bjöds inte upp till någon direkt sådan. Lite mer "vi springer lite på planen så ser det ut som om vi jobbar och tar i"- aktigt. Mig inklusive. Definitivt mig inklusive. Har lärt mig att det är rätt skrämmande hur hjärnan bara vill, vill vill springa. Men benen, ja de jävlarna ska mopsa emot. För inte sprang de och kändes sådär fjäderlätta som jag hade föreställt mig innan jag knöt de svarta adidasskorna. Oh nej, de kilade sig stadigt ner i lergräset med hälarna före. Karlssons klister, någon?
Huset här belägrades senare av ungefär 15 WIK-bruttor och en stycke coach för lite pizzakäkning och matchreflektion. GIvetvis kom vi in på det kära ämnet floskler. Vem är värst? Vilken är den mesta floskeln? Floskler som inte blivit uppskrivna? Efter att då en stund ha iaktagigt språket hos mitt kära lag så är det väl nästan bara att konstatera: hela vårt lag är som en vandrande floskel! Ja menar, det går knappt en minut utan att det är någon, någon som säger den där klockrena, roliga och totalt ologiska meningen - floskeln. Som Lina under en het diskussion om Persien skulle vara godtagbart som förslag till land-kolumnen i Brainstorm-leken: Ja men perser då? Det går väl? Eller vänta nu... det är väl en katt? Haha, bra där Lina, fint där. Eller Sara som efter att ha slängt tre av sina fem kort under ett chicago-spel och får frågan om hon har något att få poäng för glatt utbrister: "jag har färg!"...."ja, på de här korten i alla fall..."
Två kort i samma färg, slå den du om du kan! Haha, nej vi får helt klart 5 av 5 toasters. Kanonbra!
Under dagen har det spelats match på Hallevis gröna och nyklippta gräs. Eller match och match. De bjöds inte upp till någon direkt sådan. Lite mer "vi springer lite på planen så ser det ut som om vi jobbar och tar i"- aktigt. Mig inklusive. Definitivt mig inklusive. Har lärt mig att det är rätt skrämmande hur hjärnan bara vill, vill vill springa. Men benen, ja de jävlarna ska mopsa emot. För inte sprang de och kändes sådär fjäderlätta som jag hade föreställt mig innan jag knöt de svarta adidasskorna. Oh nej, de kilade sig stadigt ner i lergräset med hälarna före. Karlssons klister, någon?
Huset här belägrades senare av ungefär 15 WIK-bruttor och en stycke coach för lite pizzakäkning och matchreflektion. GIvetvis kom vi in på det kära ämnet floskler. Vem är värst? Vilken är den mesta floskeln? Floskler som inte blivit uppskrivna? Efter att då en stund ha iaktagigt språket hos mitt kära lag så är det väl nästan bara att konstatera: hela vårt lag är som en vandrande floskel! Ja menar, det går knappt en minut utan att det är någon, någon som säger den där klockrena, roliga och totalt ologiska meningen - floskeln. Som Lina under en het diskussion om Persien skulle vara godtagbart som förslag till land-kolumnen i Brainstorm-leken: Ja men perser då? Det går väl? Eller vänta nu... det är väl en katt? Haha, bra där Lina, fint där. Eller Sara som efter att ha slängt tre av sina fem kort under ett chicago-spel och får frågan om hon har något att få poäng för glatt utbrister: "jag har färg!"...."ja, på de här korten i alla fall..."
Två kort i samma färg, slå den du om du kan! Haha, nej vi får helt klart 5 av 5 toasters. Kanonbra!
Du älskade rosa plastkort
Datum: 2008-06-26 Tid: 21:53:59
Tänk, ett år går så snabbt. Då kände vi inte ens varandra. Trodde väl inte heller då för mitt liv att vi någonsin skulle träffas. Men så, en dag i juni så slog det till. Pang! Eller nej, pang sa det väl inte riktigt, för då hade vi defintivt inte fått träffas. Då hade den gröna skylten varit min enda vän. Denna skylt vilken jag sen kom att dumpa till förmån för dig. Må oss leva ett långt, lyckligt liv tillsammans! (även om jag måste varna dig att du med största sannolikhet kommer att bli utbytt 2017...)
2007-06-25 till 2008-06-25
2007-06-25 till 2008-06-25
Dressyr!
Datum: 2008-06-26 Tid: 21:36:40
Tre härliga dagar på hästryggen har nått sitt slut. Intensiv dressyrkurs på Bergahästen Ridskola och Turridning har snabbt och effektivt bevisat att de benmuskler jag trodde mig vara stolt ägare av, existerar inte. Oh nej. Eller snarare: Aj, nej. Men vad är väl lite träningsvärk när man får sysselsätta sig med världens härligaste tidsfördirv? Rätt lugnt alltså. Och för min del så hade kursen gärna få ha fortsatt, óch fortsatt och fortsa....
Tana. Hispaño-Arabé.
sill och spännande liggunderlag
Datum: 2008-06-22 Tid: 22:17:49
Fredagen den 20 juni, alias midsommar. Ja vad ska man säga - vilken dag-kväll-natt-morgon-nånting! Som självklart så förtärdes färskpotatisen med den svenska varianten av sushi - sill. Till detta gärna varierande mängder av gräddfil med gräslök. Och tja, vissa föredrog helt sonika bara gräddfil. Med lite gräslök. Jag hade slängt med mig ett par sånghäften som kom till användning när det var dags för snapsen. (snapsarna...) Denna äckligt starka vätska som jag helt överlåter till andra att dricka upp, och det gjorde de gladeligen, haha. Att det inte var ett potentiellt idol-gäng som hade tagit sig till Jordfall denna dag bevisades ungefär samtidigt som första ordet i första raden i den första sången skulle sjungas. Men vad gör väl det - sjung hellre mycket än bra!
Kvällen fortlöpte i skrattets tecken med små höjdpunkter som irländsk julafton, balansera-enpotatis-på-en-osthyvel-och-spring, dans och mer lekar. Fotbolls-Quiz med Per och ena halvan av Koréntvillingarna var en upplevelse i sig! För när man kan svara på frågor som "Det mesta handlade om Maradona i dennna turnering, men var spelades VM 1986?", "Hur många gånger har Manchester United vunnit FA-cupen?" eller "I vilket land spelades VM 1954?" utan att ens behöva tänka efter, ja då blir i alla fall jag lite imponerad. Jag menar, VM 54? Var ens farfar född då...?
Ändstationen blev till sist det fina tremannatältet. Där vi skulle sova fyra personer. Det är en spännande ekvation: 4x = 3...
Mitt finurliga liggunderlag som skulle vara s.k självuppblåsande var jag så stolt, så stolt över. Det var visst bara en detalj. Det var inte heeelt självuppblåsande. Man skulle visst vrida upp några ventiler. Det gjorde inte jag, vilket min rygg fick känna av morgonen därpå. Självuppblåsbart? Nää. Självuppblåsbart-först-när-du-vritt-runt-några-konstiga-svarta-pluppar? Ja. Men så stod det inte på förpackningen.
Midsommar
Datum: 2008-06-20 Tid: 10:56:10
Midsommarförmiddag. Solen lyser från en klarblå himmel, måsarna skriar lite lätt i horisonten och det djupblå vattnet rullar in i lugna vågor mot klipporna. Eller? Nja, snarare regnet öser ner från en stålgrå himmel och det enda ljud som hör är tangenternas ettriga knappande.
Startade dagan med lite rallykörande längs Vänersnärvägen in till storstaden för att här hemma packa om och bege mig, tillsammans med Lisa och Frida, till kustens härliga kustväder. Vi ignorerar att radion precis tillkännagav att det ställe i Sverige som förmodligen kommer ha svalast väder under dagen är, just det: västkusten. Varför? Jo, det är kulingvarning med sydvästlig vind. Strike! Västliga vindar är så...kalla. Men, det är kanske dags för en klyscha: det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder! Regnställ nedpackas snarast!
Kusten eller inlandet, sol eller regn, sill eller grillat. Hur som helst, ha en härlig midsommar!
Startade dagan med lite rallykörande längs Vänersnärvägen in till storstaden för att här hemma packa om och bege mig, tillsammans med Lisa och Frida, till kustens härliga kustväder. Vi ignorerar att radion precis tillkännagav att det ställe i Sverige som förmodligen kommer ha svalast väder under dagen är, just det: västkusten. Varför? Jo, det är kulingvarning med sydvästlig vind. Strike! Västliga vindar är så...kalla. Men, det är kanske dags för en klyscha: det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder! Regnställ nedpackas snarast!
Kusten eller inlandet, sol eller regn, sill eller grillat. Hur som helst, ha en härlig midsommar!
Support = hjälp?
Datum: 2008-06-19 Tid: 16:00:07
Hej och välkommen till Telia Suppport. Här behöver du inte knappa dig fram, utan kan enkelt beskriva Ert problem med ord. Vad gäller ärendet?
- Fel på bredbandet.
- Gäller det att du vill ha hjälp med att installera ditt bredband?
- Nej det är FEL på bredbandet
- Gäller det el-fel, var vänlig kontakta er el-leverantör.
- NEEEJ, det är fel på brebandsuppkopplingen!!!
- Gäller ärendet att Ni har problem med bredbanduppkopplingen?
- Ja, äntligen fattar du...
- Var vänlig dröj
25 minuter senare:
- Var vänlig dröj.
35 minuter senare:
- Ni är nu placerad i kö, var vänlig dröj
40 minuter senare:
Telefonluren slängs på med lite för stor kraft, vilket resulterar i att hela telefonpaketet dunsar i golvet med ett väldigt BRAK.
Jag älskar elektroniska fejkröster. Gärna i samband med support. Som ett litet plus i kanten så kollapsa hela vår telefonlinje. Det gick inte att ringa från. Eller till. Konstaterad fakta: vI var isolerade. Tack Telia.Tack supportassistenten.
Den 11:e juni 2008. Del II av II
Datum: 2008-06-12 Tid: 13:56:09
Så. Klännigen satt på plats, solen sken, dansen dansades och leenden logs. Balen är nu ett avslutat kapitel. Men att det kan samlas så många vackra människor på en och samma plats, och i lilla ynka Vänersborg, det är nästan så att man ska ta i och säga att det är otroligt! NV3a drog den så kallade nitlotten och fick sitta i den mytomspunna källaren. Men, det var faktiskt inte helt fel. Lite mysigare och inte riktigt lika högljutt, även om elare och teknikare gjorde sitt bästa för att så inte skulle vara fallet, haha.
Maten var ingen höjdare, och inte heller vinet - men vad gjorde det en kväll som denna? Absolut ingenting! Rebecca och Isabelle "det äääääär leeeeeeeeeedigt där inne nu" var lite av kvällens go'aste pinglor. Men vackra Lina, söta Sofia, ljuva Åsa och sagolika Fia, ja de brudarna gick inte av för hackor de heller. Och när jag fick se Rebecka som var så fin som jag nånsin sett henne, i klännig och långt hår - ja tårarna var inte långt borta kan jag lova!
Detta blir en kväll att minnas och se tillbaka på med ett leende. Dra lite med fingrarna längs stenarna på tiaran, känna på klänningstygets mjuka yta och hoppas, hoppas att jag kommer komma i den en gång till.
Maten var ingen höjdare, och inte heller vinet - men vad gjorde det en kväll som denna? Absolut ingenting! Rebecca och Isabelle "det äääääär leeeeeeeeeedigt där inne nu" var lite av kvällens go'aste pinglor. Men vackra Lina, söta Sofia, ljuva Åsa och sagolika Fia, ja de brudarna gick inte av för hackor de heller. Och när jag fick se Rebecka som var så fin som jag nånsin sett henne, i klännig och långt hår - ja tårarna var inte långt borta kan jag lova!
Detta blir en kväll att minnas och se tillbaka på med ett leende. Dra lite med fingrarna längs stenarna på tiaran, känna på klänningstygets mjuka yta och hoppas, hoppas att jag kommer komma i den en gång till.
Den 11:e juni 2008. Del I av II
Datum: 2008-06-11 Tid: 09:36:52
Del ett av två i den officiella avvecklingen från gymnasieskolan för en årskurs trea ska idag äga rum. Det är dags för bal. Resultatet av veckor av planering vad det gäller kläder, skor, smink, hår, fordon att åka dit i, fordon att komma hem i, balpartner, ögonbrynsform, klackhöjd och Gudvetvad ska här och nu redovisas. Men innan det riktigt är dags ska frisörer rycka sitt eget hår i ren frustration när den ene ska ha en häftigare frisyr än den andre, herrarna ska stryka sina pingvindräkter och mormödrar införskaffa våtservetter inför stundande åh-vad-de-är-vackra-och-åh-vad-de-har-blivit-stora-böl.
Nån har kanske planerat att lite kompisar ska komma hem innnan på lite mingel - tiden som en klass börjar ju trots allt gå mot sitt slut. Nån uppskattar den tanken. Nån annan gör det inte. Hit kommer det idag i alla fall5 4 härliga och förmodligen sockervaddssöta och überschnygga bruttor för att provsmaka champagnen som vi ska ha till fredagens champagefrukost. Sedan, för att i samlad trupp, bege oss till plantaget och äntra det med storm, haha. Det känns som en spännande dag ligger framför oss. Låt nu se hur spännande!
Nån har kanske planerat att lite kompisar ska komma hem innnan på lite mingel - tiden som en klass börjar ju trots allt gå mot sitt slut. Nån uppskattar den tanken. Nån annan gör det inte. Hit kommer det idag i alla fall
Ska man bli fin...
Datum: 2008-06-09 Tid: 22:39:58
5 mm. Så långa brukar mina naglar vara en bra vecka. En vecka där nervositetsdosen inte varit allt för hög och så även tristessnivån. Det är så som naturen skapat dem, med viss mekanisk hjälp från mina tänder. Idag hjälpte jag naturen lite på traven sådär - ni vet, försöka få saker och kroppsdelar att växa lite mer och liiite fortare. Och nej, det rör sig inte om bloddoping, anabola steroider eller annat gegg. Vi kör på manikyr.
Min bild av manikyr innan jag har satt mig i stolen och utelämnat mina sargade fingrar: något skönt och avslappnande som man kan unna sig ibland för att gå ner i varv.
Min bild av manikyr efter att jag rest mig upp ur stolen och kollar in de, innan så sargade, fingrarna: något du bör göra en dag då du är riktigt jäkla ap-förbannad och behöver känna lite sadistisk smärta för att överhuvudtaget klara av resten av dan. Typ.
Jag sätter mig i stolen. Berättar vad jag vill ha. Naglar med en tunn vit kant. Snubben nickar, men jag känner ändå på mig att han inte riktigt fattade vad jag sa. Skumt. Han drar tag i mina händer, lägger de på bordet över den vita, fluffiga frottéhandduken. Han beskådar mina fingertoppar. Skakar på huvudet, en rörelse som han kom att göra många gånger under denna behandling... Säger åt mig att slappna av. Ahh, det börjar ju skönt det här.
Slappnar av, blundar lite. Ahh, skönt. Eller...va? Det surrar till. Nej, det fräser till! En slipmaskin i miniformat är i full gång att tas mot mina händer. Mot mina nagelband. Svisch, och snubben är i full gång att slipa bort 80% av det som mina dåvarande naglar nämligen bestod av. Just det: nagelband. Han slipar och slipar, ja han slipar så bra att han också slipar bort lite skinn och kött sådär. Skaffar fram mer nagel än av jag trodde fanns. Och detta är inte helt smärtfritt kan jag lova. Mina ögon tåras. Aj. Han blir sur för att jag inte slappnar av. Ja du, det är jäkligt lätt att relaxa när någon sitter på andra sidan av ett bort och metodiskt eliminerar dina fingrar. Visst, slappna av bara, gör det...
Puh, 10 fingrar till- och nedslipade. Detta måste väl ändå va den del i behandlingen som gör lite ont? Nähä, inte det. Snubben plockar fram någon vätska som tydligen ska fräta bort de sista resterna av nagelband, som på något mirakulöst sätt inte redan blivit eliminerade av hans energiska slipande. Åherrejävlar vad det svider. Nederkanten av fingret är lite härligt småsårigt sådär efter den omilda behandlingen med slippappret. Lite nagelbands-dödande vätska i det är bara toppen. Gode Gud ta mig härifrån.
Men Gud låter mig sitta kvar, och tur är väl kanske det. För efter ytterligare lite slipande, lackande samt bortklippande av nagelband så är jag faktiskt färdig. Akrylnaglarna är på plats och jag är ägare till mer massa nagel nu än vad jag någonsin varit i hela mitt sammanlagda liv tror jag. Snyggt blev det också. Ovant men snyggt.
Med fortfarande småblödande naglband struttar jag ut från salongen. Kliandes på små myggbett som jag hittat på armen. Att det kunde vara så skönt att klia på ett myggbett? Det var en ny upplevelse för mig.
Min bild av manikyr innan jag har satt mig i stolen och utelämnat mina sargade fingrar: något skönt och avslappnande som man kan unna sig ibland för att gå ner i varv.
Min bild av manikyr efter att jag rest mig upp ur stolen och kollar in de, innan så sargade, fingrarna: något du bör göra en dag då du är riktigt jäkla ap-förbannad och behöver känna lite sadistisk smärta för att överhuvudtaget klara av resten av dan. Typ.
Jag sätter mig i stolen. Berättar vad jag vill ha. Naglar med en tunn vit kant. Snubben nickar, men jag känner ändå på mig att han inte riktigt fattade vad jag sa. Skumt. Han drar tag i mina händer, lägger de på bordet över den vita, fluffiga frottéhandduken. Han beskådar mina fingertoppar. Skakar på huvudet, en rörelse som han kom att göra många gånger under denna behandling... Säger åt mig att slappna av. Ahh, det börjar ju skönt det här.
Slappnar av, blundar lite. Ahh, skönt. Eller...va? Det surrar till. Nej, det fräser till! En slipmaskin i miniformat är i full gång att tas mot mina händer. Mot mina nagelband. Svisch, och snubben är i full gång att slipa bort 80% av det som mina dåvarande naglar nämligen bestod av. Just det: nagelband. Han slipar och slipar, ja han slipar så bra att han också slipar bort lite skinn och kött sådär. Skaffar fram mer nagel än av jag trodde fanns. Och detta är inte helt smärtfritt kan jag lova. Mina ögon tåras. Aj. Han blir sur för att jag inte slappnar av. Ja du, det är jäkligt lätt att relaxa när någon sitter på andra sidan av ett bort och metodiskt eliminerar dina fingrar. Visst, slappna av bara, gör det...
Puh, 10 fingrar till- och nedslipade. Detta måste väl ändå va den del i behandlingen som gör lite ont? Nähä, inte det. Snubben plockar fram någon vätska som tydligen ska fräta bort de sista resterna av nagelband, som på något mirakulöst sätt inte redan blivit eliminerade av hans energiska slipande. Åherrejävlar vad det svider. Nederkanten av fingret är lite härligt småsårigt sådär efter den omilda behandlingen med slippappret. Lite nagelbands-dödande vätska i det är bara toppen. Gode Gud ta mig härifrån.
Men Gud låter mig sitta kvar, och tur är väl kanske det. För efter ytterligare lite slipande, lackande samt bortklippande av nagelband så är jag faktiskt färdig. Akrylnaglarna är på plats och jag är ägare till mer massa nagel nu än vad jag någonsin varit i hela mitt sammanlagda liv tror jag. Snyggt blev det också. Ovant men snyggt.
Med fortfarande småblödande naglband struttar jag ut från salongen. Kliandes på små myggbett som jag hittat på armen. Att det kunde vara så skönt att klia på ett myggbett? Det var en ny upplevelse för mig.
En dricka-en-massa-vatten-och-gärna-ännu-mer-vatten-dag idag
Datum: 2008-06-07 Tid: 10:46:44
"Solen lyser, himlen är blå
Va de e skönt att leva då
Högt i topp går allas humör
Och det är det som susen gör!!"
Va de e skönt att leva dåHögt i topp går allas humör
Och det är det som susen gör!!"
När solens
En dricka-en-massa-vatten-och-gärna-ännu-mer-vatten-dag idag. Klockan visar 10:40 och termometern härliga 26°C. Klockan 15:00 är det dags för match på Hallevis gröna gräs, som tyvärr dock oftast fungerar som en bauta-gryta under varma dagar. Inte en vindpust når dit! Kokt? Men som sagt, det är en dricka-en-massa-vatten-och-gärna-ännu-mer-vatten-dag idag.
IQ
Datum: 2008-06-06 Tid: 10:28:35
Känner du att du inte riktigt vet på vilken intellektuell nivå du ligger på? Kanske var det ett tag sen du satt i skolbänken, eller vill du bara kolla om du faktiskt lärt dig något i skolan överhuvudtaget?
Du får svaret här!
Together we can do it!
Datum: 2008-06-05 Tid: 22:53:36
Så fina ord som står på ryggen av vårat nya matchställ, och tja - vad ska man säga? Together we can do it - today we did it!! Tre poäng till oss och en underbar match genomförd av alla springandes töser ute på gröngräset, coacher vid sidan om och stöttande bänkvärmare. Lilla Edet gnällde. Vi spelade fotboll. Det visade sig att det sistnämnda var mest effektivt för att vinna. Min kropp fick väl dock en smärre chock, och den har inte riktigt återhämtat sig än haha, när den helt plötsligt efter närmare 5 veckors uppehåll och vila skulle röra på sig samtigt som den skulle försöka kontrollera en boll. Det var lite tungt. Det var lite trögt. Men framförallt, det var jäkligt skoj! Jocke: "Ja, hmm det märktes ju att vissa inte varit med på ett tag..." Haha, ja du. Jag kan tala om att det kändes också!
© Linda Norrman 2008
♥ W A R G Ö N S D A M E R ♥
(med visst maskulint inslag)
(med visst maskulint inslag)
© Linda Norrman 2008
Aussie Lissie
Datum: 2008-06-04 Tid: 22:47:57
V Ä L K O M M E N hem
kära du! ♥
♥♥♥♥♥♥♥
Imorgon gör vi fet-comeback. Jag värmer bänk. Du springer. Deal?
Lyckans Ost
Datum: 2008-06-04 Tid: 09:21:49
Det är en just nu väldans lycklig person som sitter och knappar på detta tangentbord. Alla betyg är satta. Gymnasiet är över. I maggropen växer och frodas en angenäm känsla, en känsla av att faktiskt ha lyckats. Lyckats med något som jag trodde var omöjligt. Något som jag gett upp hoppet om. Men det var inte omöjligt. Igår, 11:05 fick jag reda på det. Att det faktiskt kommer stå tre bokstäver i mitt slutbetyg efter kursen FYSIK B. Tre bokstäver!
Nu är det sommar, nu är det sol. Nu är det koskit i hagen!
That was a true halleluja-moment, be so sure!
Nu är det sommar, nu är det sol. Nu är det koskit i hagen!
Lite brunare - mycket gladare!
Datum: 2008-06-01 Tid: 22:20:46
Kretaveckan är över. Fast jag måste säga att Sverige tagit över solstafettpinnen och bär den med bravur - vilket väder att komma hem till! Ledorden för veckan var sol & bad toppat med lite äventyr. Cykling tvärs över och fram och till baka hela västra Kreta, guidade av vår alldeles egna Gud. En grekisk Gud. Med en ännu mer gudomlig son, hahah. Denna Odysseas, eller Odysseus som vi valde att kalla honom, guidade oss till platser som jag bara trodde man kunde hitta i typ paradiset, om nu ett sånt skulle existera. Tänk bara en turkosblå källa med det klaraste vatten jag sett nån gång, gömd i en dal när det porlade små bäckar ner i källan och små vattenfall rann ner från bergen runtomkring. Omgivningen skiftar i murriga gröna färger, samtidigt som den sprakar av små, små rosa blommer som verkar växa överallt. Som pricken över i:et gassar solen från en alldeles molnfri himmel.
Det var nästan så att man blev religiös.
Solen gjorde sin uppgift och jag, tro det eller ej, har fått ett skinn som inte längre är totalt mjölkvitt. Nu är det nästan så att man kan säga att det är brunt. Eller nej, nu ska vi inte ta i från tårna. Beige blir bra. Jag är beige. Solstrålarna verkar dock ha en kolossal förmåga att sätta igång produktionen av mina endorfiner - livet känns med ens så mycket härligare! Ja, om det är bara solens förtjänst, eller det faktum att den grå betongbyggnaden vid namn skolan inte varit min tillflykt under drygt en veckas tid, kan få vara osagt.
En till som är ute på ett mycket större äventyr än min lilla chartervecka på Kreta är Lisa. Läs om hennes äventyr här!
