Ett av vara stopp va ostkusten har varit den tropiska on Magnetic Island. Kande att jag var lite rastlos, och nar hostelet annonserade om cykeluthyrning kunde jag inte sta emot. Fick, pa nagot konstigt vanster aven med mig Sandra pa detta lilla hjulaventyr, aven om hennes rumpa kanske kom att angra detta sedan. Sa skulle aven min bakdel. For oj vilken cykeltur det blev.

Min forsta tanke var att vi skulle cykla runt on, ja just for att det ar en o och da kanns det som ett bra satt att se allt. Men. Vagen gick inte hela vagen runt, utan uppe pa den norra delen var det ett litet glapp. Sa vi startade i soder, cyklade ut i ingenstans till West Point, vande, cyklade tillbaka till hostelet, tog oss en snabblunch och sedan hela vagen upp for ostkusten. Och det var verkligen upp. Uppforsbacke. Stup?



Har har vi avverkat typ 1/4...

Det stod att backen hade en lutning pa 14%. Det var nog de varsta 14 procenten jag upplevt.



Valfortjanta glassar foljdes av ett dopp i det harliga 26-gradiga vattnet. Udda nog kandes de 26 graderna nastan lite kalla. Det kan val bli sa nar kroppen kokar, antar jag. Haha.



Men tillbaka ner sen gick det fort som tusan, och visst ar det val himla vackert?

Harlig dag!