Det är onsdag förmiddag och två tredjedelar av projektgruppen till "Hållbart Mentorskap" irrar runt i stora hufvudstaden Stockholm. Det är dags för möte. Innan detta kan startas krävs dock transport med tunnelbana. Detta är källan till förvirringen. Vart ska vi? Plötsligt uppskattar man det här med cykelavstånd. De båda lyckas till slut irra på rätt tunnelbana, sätter sig ned och pustar ut. Bänkarna är klädda i fult brunt manchesterliknande tyg, men är dock mjuka och fyller sin funktion. Tåget svischar, skumpar och skramlar framåt samtidigt som de båda börjar diskutera innehållet och frågorna till dagens möte.

Samtalet glider snabbt in på det här med pengar. Gårdagen bjöd på ett besked om att det inte blir några av de pengar som de sökte från SPP's fond "Klart du kan". Visst finns det en viss besvikelse, men ändå  inte. Det var ju faktiskt den första ansökan av detta slag som de skrivit. Någonsin. Vad skulle man ha förväntat sig? De får se det som en erfarenhet. De två tredjedelarna bestämmer sig istället för att blicka framåt, satsa lite mer energi och se sig om efter andra finansiärer, andra möjligheter. För det har de lärt sig, se inte saker som problem - se det som möjligheter! Tåget fortsätter att svischa, skumpa och skramla framåt när det ringer i ena tredjedelens mobiltelefon.

Att det är ett stort besked som personen på den andra sidan luren har att komma med är uppenbart, det är dock svårt att tyda om det är ett positivt eller negativt sådant. Chocken syns i ena tredjedelens ansikte. Hon lägger på. Tystnad. Sen, sen smäller det. Samtidigt som svischet, skumpet och skramlandet har avtagit för att tåget stannat in, samtidigt kommer beskedet: vi har fått 25 000 kronor!

Personen i den andra luren var representanten från SPP som meddelade att vi, projektet Hållbart Mentorskap, tilldelats 25 000 kronor till vår verksamhet. Vi, de två tredjedelarna, ömsom hoppar ömsom famlar ut från tåget, ut på perrongen. Vi hoppar, vi skrattar, vi gråter en skvätt. Kramar om varandra samtidigt som benen skakar som asplöv. Ringer den sista tredjedelen, måste berätta! Chocken är total, lyckan fullkomlig. 25 000 kronor, till vårt projekt?! Galet.